ēvaṅ paramparāprāptamimaṅ rājarṣayō viduḥ.
sa kālēnēha mahatā yōgō naṣṭaḥ parantapa৷৷4.2৷৷
श्रीमद् भगवद्गीता
৷৷4.2৷৷ ēvaṅ kṣatriyaparamparāprāptam imaṅ rājarṣayaḥ rājānaśca tē ṛṣayaśca rājarṣayaḥ viduḥ imaṅ yōgam. sa yōgaḥ kālēna iha mahatā dīrghēṇa naṣṭaḥ vicchinnasaṅpradāyaḥ saṅvṛttaḥ. hē paraṅtapa, ātmanaḥ vipakṣabhūtāḥ parā iti ucyantē, tān śauryatējōgabhastibhiḥ bhānuriva tāpayatīti paraṅtapaḥ śatrutāpana ityarthaḥ৷৷durbalānajitēndriyān prāpya naṣṭaṅ yōgamimamupalabhya lōkaṅ ca apuruṣārthasaṅbandhinam
৷৷4.2৷৷śrī bhagavānuvāca yaḥ ayaṅ tava uditō yōgaḥ sa kēvalaṅ yuddhaprōtsāhanāya idānīm udita iti na mantavyam. manvantarādau ēva nikhilajagaduddharaṇāya paramapuruṣārthalakṣaṇamōkṣasādhanatayā imaṅ yōgam aham ēva vivasvatē prōktavān. vivasvān ca manavē manuḥ ikṣvākavē iti ēvaṅ sampradāyaparamparayā prāptam imaṅ yōgaṅ pūrvē rājarṣayō viduḥ. sa mahatā kālēna tattacchrōtṛbuddhimāndyād vinaṣṭaprāyaḥ abhūt.